Nu sätter jag punkt men resan fortsätter
Den gråaste dagen av dem alla. Riktigt aprilväder! Då skriver jag mina sista rader på den här sidan. Någon annan kommer att ta över pennan, men vem någon annan är vet vi inte just idag. Men jag har nu slutfört mitt arbete som projektledare för Fjällvägen och packar ihop min säck för vidare äventyr.
Tanken är nu att Fjällvägensamarbetet ska övergå i en permanentad fas som ett partnerskap mellan aktörer längs Fjällvägen, väg 83/84. Allt är inte formellt klart och beslutat för Partnerskap Fjällvägen men de destinationsbolag och kommuner som ingick i projektet är positiva och vissa har redan tagit beslut om att gå med. En inbjudan är också skickad till Region Jämtland Härjedalen och Region Gävleborg. Vi behöver alla plattformar vi kan få och all samverkan i världen för att lyfta frågor som berör Norrlands inland där Fjällvägen är en del. Här kan du läsa förslaget till Partnerskap Fjällvägen och inbjudan Brev kommunstyrelser m fl partnerskap. Tills all formalia är löst håller Bollnäs kommun och samhällsbyggnadskontoret ställningarna. Tony Stark är mannen med kunskapen på samhällsbyggnadskontoret.
Det är nästan exakt fyra år sedan jag klev in genom dörrarna till samhällsbyggnadskontoret i Bollnäs och drog de första penseldragen som projektledare. Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna och många penseldrag har målats. Pennan har gått varm! I samverkan och dialog har vi producerat kunskap, tankar och idéer. Uppförsbacken var enorm och väderkvarnarna tävlade om herraväldet, Men, jag säger men, Fjällvägen stod pall, levererade och växte. Kanske inte som vi alltid hade tänkt och kanske inte alltid så lätt och med de resultat vi önskade. Ett fantastiskt unikt samarbete växte fram som hittade styrkan i varandra. Med en gemensam röst har vi kunnat nå viss framgång och börjat skörda resultat. Men eftersom Fjällvägen både är en resa och ett mål, så fortsätter färden. Vi måste lyfta våra frågor i det här området på en regional och nationell arena. Sätta ned foten och tala med tydlig och klar röst. Det är ingen annan som gör jobbet åt oss. Det ser vi med all tydlighet inom alla transportslag och kommunikationer. Gör inte vi det här jobbet så kan vi mycket väl bara köras över. En viss form av gerillarörelse gör sig hörd. Det pyr och jäser i leden. Vi accepterar inte vad som helst, Vi, som producerar malm, skog och nästan all el i SVerige. Vi tycker inte att den statliga skatten ska komma tillbaka i form av små allmosor. Det är varken klokt eller rimligt. Eller humant för den delen. Vi kräver lite mer av våra myndigheter. Både av kunskap och insikt.
Färden är som sagt slut för min del men Fjällvägenglasögonen tar jag aldrig av mig. Det har varit en fantastisk resa med möten i världsklass. Och vem vet, världen är liten, vi kanske möts. Om inte annat på Fjällvägen, den vackraste av vägar! Tills vi möts igen, lev livet väl! Solen kommer och tack för mig.
Väg med utsikt